Fel beslut!

Fel beslut, utbrister jag när vi åkt ut från hamnen och guppar fram I de höga och ostyriga vågorna. Vi har bestämt oss för att åka vidare till Cherbourg, en ny dygnssegling. Vi hade egentligen tänkt att vara kvar i Dieppe till på lördag men så verkade det som att det skall bli blåsigare då så vi bestämde oss, efter mycket tittande på väderleksappar, navtex och vädersighter att vi ändå skulle åka idag.

Dieppe är en mysig stad som ligger inklämd mellan kritstensklipporna. Där finns en naturligt djup hamn vilket har gjort att den varit en viktig handelsstad ända sedan 900 talet då nordmän landsteg i staden.  Staden har varit en kurort sedan 1800 talet och där finns en stor gammal borg som nu inrymmer ett museum. Där finns också ett par fina kyrkor, dels en uppe på kritstensklipporna vid hamninloppet och en i själva staden. Kyrkan nere i staden är från 1200 talet, stor och stabil men hade märken från andra världskrigets kulor och bomber. Vi är i Normandie och i Dieppe försökte engelsmän och canadensare år 1942 att landstiga med drygt 6000 soldater. Anfallet misslyckades och omkring 3600 av dessa dödades, sårades eller tillfångatogs av tyska armen innan anfallet avbröts.

Mycket av informationen runt staden handlar om andra världskriget och vad som hände i staden under denna tid.

 

I onsdags när vi kom fram till Dieppe och efter att vi sovit lite tog vi en promenad upp till kyrkan på kritstensklippan. Fin utsikt och skönt att röra på benen efter ett dygns segling.

Fick under kvällen ett sms från Kajsa och Andreas som var i Frankrike på semester och undrade om de fick komma förbi dagen efter då de var på väg hemåt. Jättetrevlig att få påhälsning hemifrån, lite fika och en trevlig pratstund. Sånt tycker vi om, så om ni ser att ni är i närheten… kom gärna förbi😊

Innan vi fick besök passade vi i alla fall på att springa lite, duscha och handla mat. Sedan när vi fikat och Kajsa och Andreas åkt vidare tog vi en promenad och tittade på borgen mm.

När man reser runt lite i olika länder så slås man av hur många i Sverige som pratar engelska. Så är det varken Tyskland, Holland eller Frankrike. Och jag och Anders pratar inte franska(eller Holländska och Tyska). För det mesta går det ju bra med kroppsspråk. Igår när vi skulle in på museet var ett tillfälle då det hade varit bra att kunna lite franska. Jag tror att damen i receptionen ville ha reda på var vi kom från…. Jag svarade Sweden, la suede (och funderade på att lägga till doz poang, på äkta eurovisionsfestivalsfranska) men det funkade inte. Slutade med att hon skrev ett frågetecken och att vi fick gå in gratis😊. Museet hade bland annat en massa fina föremål som var gjorda av elfenben. Trist så många elefanter som fått sätta livet till för att någon vill ha prydnadsföremål, men fina saker förstås.  

 Anders skulle efter turistandet fylla på vatten i tanken och gick till gästhamnskontoret för att fråga efter slangen, vi hade ju sett andra fylla på vatten tidigare. Tjejen han frågade kunde inte någon engelska, men skam den som ger sig, Anders ritade en teckning. Vattenpost med slang och ner i båten… Inte ens det funkade men då gick tjejen in med teckningen för att fråga sina kollegor. Någon av dessa var i alla fall bra på abstrakt konst, men hon såg nog något annat i teckningen också för det blev ett vrålskratt inne på kontoret och sedan kom en annan dam ut och förklarade att man behövde ha en egen slang. Vi fick fylla med dunkar istället.
 Nu sitter vi i alla fall i båten i en hamn i Fe Camp. Jättemysig hamn som vi surfade in i på strömmen och vågorna. Imorgon får vi ut och titta på staden. Tror att det blev ett bra beslut att vi åkte vidare även om vi inte tog oss hela vägen idag.  

  När kommer min mat då? 

Kommentera här: