Äntligen hav och salta vindar igen!

Så har vi kommit ut på havet igen och är nu i Zeebrugge i Belgien.

 

 

 I lördags vaknade vi med regnsmatter på rufftaket och blåst som ven i masten. Vi var färdiga med Blinckvlijet och den ursprungliga planen (fredagens) var att åka ut till Stellendam och vänta på lugnare väder. Eftersom vi ville vidare söderut började vi titta alternativa vägar att komma ut på havet men att ändå komma söderut i den starka blåsten. Jag måste erkänna att vi inte planerat vår resa i detalj. Vi vet i stort vilka vart vi skall men planerar dagsturerna lite eftersom.  

Resan på kanalerna genom Holland har vi gjort med hjälp av en karta som vi köpte i första hamnen och förstås sjökortet på datorn (enligt sjökortet har vi ibland varit uppe på land och kört, när man bygger vägar i Holland behöver man även flytta kanalerna) då har vi även haft hjälp av Holländska båtar som åkt kanalen, vi har också haft en underbar hjälp av Eva och Håkans blogg seglingsresor.se, tack för er utmärkta beskrivning. Det var från deras blogg vi förstod att det gick att komma även längre söderut genom de inre vattenvägarna (denna del var inte utmärkt som ”Standing Mast Route” på den karta vi köpt.

Vi ville ju inte åka tillbaks upp mot Dordrecht men såg att det gick att åka längre in i Haringvliet och på insidan komma ner till den sydvästliga spetsen av Holland vid Vlissingen.

Vid tolvtiden tankade vi och kastade loss för resan ner mot Haringvliet, det blåste ordentligt men när vi kom ut i den invallade viken kunde vi segla in mot bron vid Willemstad. När vi närmade oss bron såg vi att vi kanske skulle kunna hinna med broöppningen klockan två så vi tog in seglet och startade motorn. Vi hann nästan… och blev därför första båt som fick ligga och vänta till nästa broöppning som skull ske en timma senare. Nåja, fick bli lite sen lunch istället. Efter bron var det dags för en slussning och därefter motorgång till nästa sluss. Det spöregnade och vi var nu riktigt blöta.

 

 

 Efter slussning nummer två gick vi in till en gästhamn, även här via sluss, till Bruinisse. Fin stor gästhamn och söndag morgon tog vi en springtur innan vi duschade och åkte iväg. Slussade ut från staden och in i Mastgat och Osterschelde också detta innanhav men nu med tid och saltvatten. Det blåste kuling, tidvis upp till 20 m/sek. Även om det inte blir så stora vågor i innanhaven så skyddar inte Hollands kustland speciellt mycket mot vindar.
 Så här kan det gå när man hamnar på en sandbank med tidvatten på väg ner...tråkig väntan.

Efter detta återstod bara kanal genom en av de låga halvöar som Holland består av. Efter ytterligare en slussning kom vi fram till Middelburg där vi la till för natten. Var hungriga så det blev pizza på restaurang till kvällsmat. Middelburg var en fin stad med pampiga hus och hamnen låg i kanalen som omringade staden.

 

Under natten hade vinden lugnat sig. Dags att åka ut på havet på nytt. Bron i Middelburg öppnades varannan timma och den första öppningen skulle ske kl 8.37. Vid kvart över åtta öppnades bron så att vi kunde köra ut ur hamnen. Sammanlagt var det 16 båtar som började resan genom staden och ett antal broöppningar. Resans sista sluss ut på havet låg i Vlissingen. När vi kom fram till slussen var det ett tjugotal fritidsbåtar som väntade på slussningen. Samtidigt kom en av kustbevakningens båtar som skulle in i slussen. Den har ju naturligtvis företräde framför alla fritidsbåtar men när den kört in i slussen så blev det totalt kaos. Alla skulle hinna in.

Ungefär samtidigt som vi blev omåkta och förstod att vi inte skulle komma med i den första slussningen öppnade den lilla fritidsbåtsslussen till vänster om den stora. Där hann vi med och vi slussade upp tillsammans med fem andra fritidsbåtar. Eftersom den mindre slussen dessutom gick fortare än den stora så kom vi ut på havet som båt nummer tre... Inte för att vi har bråttom precis men lite skoj är det ju.

Skönt att komma ut på havet igen. Vi hade (som vanligt) ren motvind men medström hela vägen fram till Zeebrugge som ju blir vårt stopp i Belgien. En stor och ganska fin hamn med en riktig sovstad. Men som Alfons Åberg farmor säger, det är bra att ha tråkigt ibland så att man vet när det är skoj. Eller kanske, om man har sett en riktigt trist semesterstängd sovstad så kommer man att uppskatta de vackra städerna med liv i mer. Fast kanske trist att det blir vår enda belgiska stad.

Någon med förslag på städer och platser utmed den franska atlantkusten som man inte får missa, skriv gärna en rad under kommentar.

 

Efter ost kommer väst

Vi kom till Gouda strax innan lunchtid på tisdagen. Vi krånglade oss med hjälp av hamnkapten in på  plats i gästhamnen. Hamnen ligger i en kanal och det är inte så gott om plats för att hålla ut och svänga runt. Vi åt lite och bestämde oss sedan för att gå in till stan.  

Gouda är en stad som för oss mest är känd för sin ost men trots att det heter Goudaost så tillverkas inte osten i Gouda. Den tillverkas på små mejerier ute på landsbygden runt Gouda. I Gouda har osten sålts på ostmarknad sedan 1395.  Den officiella ostmarknaden stängdes 1987 men fortsätter nu som en turistattraktion varje torsdag. Tyvärr var det ju tisdag när vi var i Gouda så vi missade den.

Staden Gouda fick sina stadsrättigheter 1272. Man har i staden haft lerpipstillverkning, ölbryggeri och ljusfabrik. Det finns många gamla byggnader så som ett helt fantastiskt vackert stadshus och Hollands längsta kyrka, 123 m lång i staden. Vi tog en lång promenad och avslutade med en öl på torget och efter att ha gått förbi mataffären och handlat lite kom vi några timmar senare hem till båten på nytt. Nu var vi väldigt trötta, nattens körning och brist på sömn gjorde att vi efter att ha läst några få rader i varsin bok somnade och sov några timmar. Dörren ut vidöppen, tur att vi har en feg och trött katt som även hon sov gott.

På onsdag morgon åkte vi vidare åt sydväst. När vi åkte ut ut marinan sa Anders, titta på den där då, en plaststork som var placerad utanför ett fönster på en bobåt. Men den rör på sig säger han... Jo då det var en riktig och den satt kvar medan vi åkte förbi, saktade farten och hann hämta mobilen för att ta ett kort. Den satt även kvar när damen i bobåten öppnade fönstret och tittade ut.

 En ganska tråkig dag i kanalerna förbi utkanten av Rotterdam och Dordrecht som är stora industristäder. Kanalerna är på denna del breda och djupa och vi mötte och blev omkörda av mängder med lastfartyg och färjor. Motvind och halvmulet. Fördelen med att det är större kanaler och floder är att vi hade medström en stor del av vägen. Strax efter 18 kom vi fram till Blinckvliet där vi nu ligger. Hamnkapten gick hem kl 18 så vi fick hitta en plats och hoppas på att inte bli bortkörd. Hamnen är ganska stor men det verkar bara vara vi som är ”gäster”. Finns fin plats för grillning och vi grillade kotletter och råkorv till kvällsmat.

När vi på morgonen tog kontakt med hamnkapten för att betala hamnavgiften hade han full koll på att vi var de svenska gästerna, han hade hissat svenska flaggan och var väldig hjälpsam. Då vi vill stanna till imorgon fick vi låna cyklar och en nyckel till grinden. Har nu varit på en lång cykeltur i den hårda blåsten, medvind på väg ut och mot på hemvägen skönt men jobbigt. Vädret skall bli lite blåsigt ett par dagar, och då vi skall ut på Nordsjön igen och då får en rakt motvind, kommer vi att vänta ett par dagar.

 

 

Vi cyklade in till staden Zuidland. trots att det bara finns 5000 innevånare finns det två cykelaffärer. Finns även ett kyrktorn som står så snett så att det är underligt att det inte rasar.

 

Istället tar vi det lugnt, pysslar med lite saker som behöver lite extra omtanke så som vindmätaren som tidigare bara vill fungera ibland, Anders fixat. Har bakat en sockerkaka i gasolugnen, den blev jättegod. Imorgon kommer vi att åka vidare till Stellendam som är den sista gästhamnen på ”Standing Mast Route” och antagligen även Holland.  Nya äventyr väntar och det skall bli skönt att komma ut på havet på nytt.  

Nu kommer John Blund snart!

I natt gav vi oss iväg från Amsterdam. För att ta sig via kanalerna genom Amsterdam och ut i Nordsjön söderut måste man åka genom en hel del broar. En av dessa broar är en järnvägsbro och den öppnar bara en gång per dygn och då mitt i natten.

Igår vid middagstid åkte vi från marinan där vi legat i två dagar. Vi åkte in vid Westerkeerssluisbrugge (många poäng blir det på det ordet på Alfapet) och la oss vid väntebryggan. Vi meddelade brovaktaren att vi ville åka med i nattens konvoj och efter vi gjort det promenerade vi runt lite i staden, fikade och hade det allmänt trevligt och turistigt.

 

Bild från Sixhaven Marina, högst uppe på ett hotelltak kan man gunga... Hua inget för mig

Vid 23 tiden skulle vi vara på plats igen och lyssna på VHF radion för att få besked om när vi skulle få åka igenom. Ett tiotal båtar låg och väntade när det var dags, ett par tyska, resterande holländare och så vi. Vi pratade med några i båten bakom om de hört något om när bron skulle öppna. De hade fått uppgift om att bron skulle öppnas någon gång mellan halv tolv och midnatt. Klädde på oss varmt och stod redo vid halv tolv. Strax innan midnatt fick vi besked (på holländska) att bron skulle öppna fem över.

Sedan började ett tuffande mellan broarna i den mörka natten genom staden och till slut slussade vi ut till Aalsmeer, en liten sjö. Det var stjärnklart men månen visade sig inte så det var väldigt mörkt då vi kom ut på sjön. Är ändå mysigt att vara ute i natten, ett visst lugn infinner sig. Strumpan tycker också om när vi är ute på natten. Då är hon pigg och sitter med oss i sittbrunnen. Då vi kört över sjön blev det stopp. Bron skulle inte öppnas förrän klockan fem på morgonen, även detta en bro som bara öppnas vid ett eller ett par tillfällen per dygn. Klockan var då kvart i tre på morgonen och vi gick och la oss med väckarklockan på kvart i fem.

Två timmar går fort när man sover och det kändes som att klockan ringde sekunden efter vi la huvudet på kudden. Vi klädde på oss snabbt och startade resan ner mot bron. Nu hade det börjat ljusna lite och då vi kört under ett antal broar, ca en timma senare, var det en vacker soluppgång.

 Vi åt frukost under färden och fortsatte fram till staden Gouda, där fick vi vänta i en timma på ytterligare en broöppning innan vi gick in i staden och lade oss i gästhamnen.

Holland är ett helt fantastiskt vackert land. Väldigt många människor bor på vatten, i båtar eller i hus som är byggda på pontoner. De som inte bor på det sättet bor i närheten av vatten och väldigt många har båt. Vattenvägarna ringlar sig genom landskapet och ligger ofta över resten av landskapet. Tänk dig att du bor i ett bostadsområde och istället för en gata mellan dig och grannen så ligger det en kanal. Eller att du bor i ett större hyreshus och istället för en bilparkering utanför så ligger en hamn där hyresgästernas båtar ligger. Vi har sett alla möjliga bostadsområden och lösningar som till ex i Amsterdam, en lekpark som är byggd över tre båtar som ligger i kanalen där det ligger en massa andra bobåtar. Kanske en möjlighet att ordna billiga bostäder till våra unga även i Trollhättan😊 

Mängder av människor cyklar också. Det går cykelvägar bredvid i stort sätt alla kanaler. I Amsterdam finns det ca 700 000 cyklar. Enligt uppgift från Wikipedia stjäls det ca 80 000 cyklar per år och man hittar ca 25 000 cyklar i kanalerna. Kan inte låta bli att undra om det inte är en hel del av de ”stulna” cyklarna som ”tappats” bort och står i någon av de enorma cykelparkeringarna på centralstationen. Även om staden Amsterdam är större än Stockholm så är känslan att det färre bilar på gatorna. Man har byggt trafiken efter cyklisterna och alla gator har även en cykeldel.

Som turistland är Holland ganska billigt. Gästhamnsplatserna har vanligtvis kostat mellan 100 och 200 kr och maten i affären är något billigare än i Sverige. Att åka kanalerna i Holland är också gratis. Man betalar lite vid vissa broöppningar men sammanlagt för dessa har vi nog betalat ca 250 kr.

 

 

 En stork kom flygande och landade på en stolpe..