Norrut mot Belfast
Fredag klockan tolv var det högvatten i Dun Laoghaire och det var dags för oss att kasta loss och segla 95 NM norrut mot Belfast. Vi har medström och även en svag vind bakifrån när vi startade men ganska snart började seglen att fladdra. Blev motorgång denna gången med. När vi körde ut ur hamnen var den fylld av små seglare som seglade optimister och andra jollar. Det verkade vara ett stort seglarläger och det är säkert ett hundratal små båtar som seglar runt. En del tar uppgiften på stort allvar medan det finns en och annan som hellre hade gjort något annat. En kille tror att det är radiobilarna som gäller och bestämmer sig för att ramma en annan båt, på en annan sitter båt sitter en kille och studsar en tennisboll. Ja irländska barn är väl som barn är mest. Precis i utloppet från hamnen möter vi en lite större segelbåt med två ledare i övre tonåren och några lite yngre barn. De spelar Mamma Mia på full volym och vinkar glatt, förmodligen helt ovetande om att det är en svensk låt inspelad för 40 år sedan de lyssnar till.
Färden upp mot Nordirland är lugn och vi har strömmen med oss nästan hela tiden. Under eftermiddagen kommer några delfiner på besök, de kommer simmande från alla håll och surfar i bogvågorna under tio minuter innan de försvinner lika plötsligt som de kom. Det är i stort sett stiltje vilket gör att det är ganska enkelt att se djur och under kvällen ser vi valar vid flera tillfällen.
