Hem till kylan!
Så har vi lagt båten på marina i Le Marin i Martinique efter nästan en dygns segling från Bequia dit vi seglade från Union Island i lördags. Varken Union Island eller Bequia har någon marina och risken för att få inbrott i båten om den ligger länge utan att någon tittar till den är ganska stor och dessutom vill vi att den ligger bra även om det blåser mycket. Efter att ha klarerat ut från St Vincent och Grenadinerna seglade vi norrut förbi St Vincent vilket såg ut att vara en jättefin ö men ön har dåligt rykte på grund av hög kriminalitet, mycket fattigdom och knarkodlingar. En tysk seglare blev skjuten där 2016 vid ett överfall. Passande nog spelades en stor del av filmerna om Pirates of the Carabien in på St Vincent.
Wallilabou bay där kulisserna från Pirates of the Carabien står kvar.
Att komma fram till Martinique efter att ha seglat runt i södra kariben är lite av en kulturchock, tillbaks till västvärlden och ett modernt samhälle. Både lite skönt och ganska tråkigt. Det var så vackert och orört på Grenadinerna även om man hela tiden kände att man blev lite lurad.
Strumpan kommer att följa med oss hem på flyget och kommer sedan att vara kvar hos sonen till vi kommer hem igen. Skall bli så skönt att träffa barnen och övriga släkten igen även om det är en så tråkig anledning. Men här känns allt så avlägset och overkligt.
Idag har vi passat på att duscha för första gången sedan vi lämnade Gran Canaria den 30 november. Ja jag vet det låter fruktansvärt. Det var såå skönt att duscha, även om det var fler som tyckte det och det var slut på varmvattnet.
...och jag som trodde ni var solbrända!!