Norrut!

I tisdags seglade vi vidare från Dominica till ön Terre de Haut som ligger söder om Guadalope. Ön är fransk och en del av Guadaloupe, men även om denna ö har drabbats av orkanen Maria så är skillnaden mellan skadorna och hur man hanterat skadorna på de båda öarna jättestor. Här är det mesta redan reparerat. Man ser att taken på husen är bytta men det ligger inte något skräp runt omkring. På ön bor mestadels ganska rika människor och många är vita till skillnad från de flesta av öarna i Karibien. Ön är lite av Karibiens Marstrand. 

 

 På ön finns ett litet mysigt samhälle med ett antal restauranger och små affärer. Det finns även flera härliga badstränder och på onsdagen tog vi en promenad runt på ön. Tittade på fortet Napoleon och badade. Precis som på Dominica går det fullt med höns på hela ön och bland annat fanns det en hönsfamilj på stranden som specialiserat sig på att tigga mat från dem som fikade de uppställda borden. På ön finns även getter och kossor både frigående och i hagar. Getter användes också som gräsklippare på fotbollsplanen, kanske något att ta efter i Sverige. När vi gick förbi en hage hoppade en leguan ner från ett träd. Den gick sedan genom en hage där det fanns får, getter och höns och klättrade upp i ett annat träd. När vi tittade runt lite i träden så såg vi att det fanns många fler.
 
På torsdagen drog vi upp ankaret efter en blåsig natt. Vår dotter kommer och hälsar på oss på Guadaloupe i början av april och vi sparar därför turistandet där till hon kommer. Vi seglade istället norrut för att besöka några öar där så länge. Det är lite tråkigt men vi börjar känna att tiden här är begränsad och vi får välja lite vad vi vill hinna med att se. Under början av maj är det dags att segla över Atlanten åt andra hållet mot Azorerna. Fick i alla fall en fin segling till Deshaies och Anders passade på att testa släpgeneratorn igen, nu med en annan propeller, den från vår gamla utombordare, och se, den funkade😉. Skönt nu kan vi ladda batterierna lite mer under nätterna när vi seglar över och kanske ha båda kylarna på. I Deshaies låg även båten Eos och vi fick en trevlig kväll tillsammans med deras besättning.
 
 Fredagen seglade vi vidare mot Montserrat. Montserrat är en koloni i det brittiska samväldet. Ön präglas till stor del av den aktiva vulkanen på ön som fortfarande fiser ut aska ur toppen. Senaste stora utbrottet hade vulkanen 1995 och sedan dess är halva ön avstängd. Även en del av havet runt ön kan vara farlig och man får därför inte komma närmare kusten än två nautiska mil på den södra delen. Utbrottet har gjort att den tidigare huvudstaden Plymouth är en ruinstad till stor del dränkt i lera och aska. 

 

Dricker man vatten ur denna källa skall man någon gång komma tillbaks till Montserrat! Så nu vet vi;) 
Lördagen gjorde vi en rundtur på ön tillsammans med A och N på Walkabout. Vi åkte över ön och åkte även in i den stängda delen av ön där vi bland annat gick in i ett stängt och bitvis ”över-askat” hotell. Från att ha haft en befolkning på ca 12 000 på ön finns det nu lite mindre än 5000 boende på ön. Vår guide talar om att de flesta flyttat till England eller någon av öarna i närheten. Trotts det har man ett fungerande samhälle med egen polis, domstol och ett litet fängelse, dock osäkert hur många som sitter inne just nu😊.
Idag,lördag, firades St Patriks day här på Montserrat. Irländare var några av de första som kom till ön och nu firade man det irländska och afrikanska ursprunget (en stor del av befolkningen härstammar som i resten av Karibien från afrikanska slavar). Efter ö-rundturen stannade vi i den lilla staden/byn Salem där det var fullt med små matserveringar på gatorna. Man hade stora högtalare uppställda och de karibiska rytmerna flödade tillsammans med öl och annat. Klockan 12 karibisk tid skulle det bli en parad, dvs den startade nästan fyra timmar efteråt. Men vad gör väl det när det är fest?
 
 

Kommentera här: