I hemmets lugna vrå!

Ja, nu är vi hemma i Trollhättan igen. Vi har haft några dagar i huset och har plockat upp en del av alla våra flyttlådor som står i dotterns gamla rum i källaren. Vi fick skjuts hem av Anders pappa i onsdags. Kändes märkligt att komma hem igen. Så bekant och vanligt, men ändå så länge sedan.

Ja nu var det ju ett tag sedan vi skrev och eftersom äventyret nu är slut så är det ju också dags att avsluta bloggen, åtminstone för denna gång. Det känns faktiskt lite sorgligt. Kanske kommer jag, om jag inte kan tygla min skrivlust, skriva små sura insändare i tidningen i fortsättningen😉.

Torsdag morgon tuffade vi ut från Resö hamn, solen sken och det skulle bli en fin men lugn dag. Vi körde inomskärs söderut i Bohuslän och stannade för att handla i Kungshamn.  Under vår promenad i Kungshamn träffade vi helt otippat på svågern och Anders systerdotter😊. Efter att vi fyllt på förråden tuffade vi vidare och ankrade i en naturhamn innanför Keön. Det var lugnt men vi backade fast ankaret på samma sätt som vi gjort under månaderna i Karibien, backade med motorn på drygt 2000 varv för att vara säkra på att ankaret satt fast. En stund efter oss kom en norsk segelbåt och de ankrade också. De släppte dock bara sitt ankare från sidan av båten och knöt fast ankaret i båten. Natten blev väldigt lugn och alla båtar låg kvar på fredag morgon.  

  På väg från Resö hamn.

Vid Sotenkanalen.  Här stekte mor Anna pannkaka enligt en historia som Anders hört när han var liten.
fredag morgon pumpade vi upp dingen och åkte in till fastlandet för att ta en promenad. Vi behövde röra på oss lite efter allt stillasittande i båten och vi tog en promenad in till Örns camping. När vi kom tillbaka till stranden efter promenaden fick vi pumpa upp dingen på nytt, den har gjort sitt nu och läcker som ett såll.
 Promenad vid ankarplatsen.

På eftermiddagen kom Anders syster, hennes son och pappa till ankringsplatsen. Vi skulle fira 80 års jubilaren och han blev lite överraskad över att vi var där. Kvällen och födelsedagen firades med båtlagad smörgåstårta och vanlig tårta på de Bohuslänska klipporna. 

 Jag har fått en del frågor om vad vi äter när vi seglar, nja vi brukar ju inte göra smörgåstårta men det är gott.

Lördagen lämnade vi vår båt vid en kryssarklubbsboj och åkte snipa in till Hunnebostrand för att äta en födelsedagsmiddag på Bella Gästis. Härligt att få träffa barnen på nytt. Vi åt en god lunch och hade en trevlig stund innan vi åkte tillbaka till vår båt igen. När vi kom fram till båten hade det mörknat på himlen och när vi lagt till brakade ett ordentligt åskväder lös. Åskväder är inte så skoj när man är ute till sjös och det är något vi har varit lite oroliga för under resan. Det här var dock vårt första åskväder under hela resan och nu låg vi bra vid en kryssarklubbsboj. Kvällen tillbringades i båten och vi spelade kort medan regnet smattrade mot rufftaket.  

På hemväg från Hunnebostrand, en hurtig paddlare följde oss i kölvattnet en lång bit. 
Konst kan man ju se på olika sätt men visst är hon lite nödig? Hunnebostrand.
 
Så kom åskan och regnet.
Och blåsten och mer regn.

Söndagen var det dags att ta sig den sista lilla biten till Dragsmark. Solen sken igen och vi hade dottern med i båten. Vi hissade upp våra gästflaggor från de 17 länder som vi besökt under resan innan vi kom in mot hamnen. I hamnen väntade släkt och vänner både hemifrån och från vår resa. Så härligt att träffas igen. Den svenska högsommarvärmen höll i sig och solen sken över vår fina båtplats. Efter lite fika och prat tog vi ett dopp i det 22 grader varma vattnet.   

  Lite gästflaggor i riggen. 

Välkommen till hamnen. Kärt återseende.
Härligt att ses igen.
Vi bodde ett par dagar i båten innan vi blev hemskjutsade till Trollhättan. Vi träffade släkt och lite fler vänner, städade och packade saker från båten och njöt av sol och bad.

Under onsdag eftermiddag var det dags för Strumpan att komma hem igen. Strumpan fick ju följa med till Sverige i januari då Anders mor gick bort och hon har efter det fått ha sitt hem hos vår son och ibland även hos vår dotter. Under de senaste månaderna har hon varit lite sjuk och det har varit några turer till veterinär, urinvägsinfektion som hon nu är av med. Att besöka veterinär var inte skoj och att åka bil är inte heller roligt och hon var därför stressad när hon kom hem. Under de två första dygnen har hon varit lite reserverad men nu börjar hon känna sig lite mer hemma igen. Vi har inte släppt ut henne ännu, hon behöver bli lite tryggare i hemmiljön innan honfår ge sig på nya äventyr utanför hemmets trygga väggar igen.    

 Hemma igen och favvofotöljen återtagen.

Nu börjar hon känna sig hemma igen.  
Eftersom detta troligen blir bloggens sista inlägg vill vi även komma med några tips och slutsatser. Det här är våra tankar och du behöver naturligtvis inte hålla med oss😊.

Genomför dina drömmar, du kommer inte att ångra det du gjort men troligtvis det du inte har gjort.

Planera din resa men var inte rädd för att ändra dig under vägen, vi har mött många som valt att ta andra vägar när de väl seglat iväg.

Låt inte helheten skrämma dig, ta en del i taget, det gör troligtvis det mesta enklare i livet. Du behöver inte fundera över hemresan när du ger dig iväg. Vi har mött en hel del seglare som bestämt sig för att frakta hem båten på fraktfartyg från Västindien och några som seglat hem med delvis annan besättning. Möjligheten finns så låt inte det hindra dig från att påbörja resan.

Du skall genomföra din dröm när det passar in i ditt liv men vänta inte för länge.

Var beredd på att mycket går sönder men det mesta går att fixa. Skall du fixa allt och tänka på allt innan du åker kommer du troligtvis inte iväg så bestäm dig för en avresedag och förbered dig så långt du kan innan det datumet.

Köp de reservdelar/båttillbehör du vet att du behöver hemma innan avfärden, det mesta är billigare och lättare att hitta i Sverige.

Fortsätt att drömma även när du kommer hem, det finns så mycket att upptäcka både hemma och i resten av världen.  Var nyfiken på andra människor och miljöer. Alla du möter hemma och runt om i världen har en egen helt fantastisk historia att berätta om du bara vill lyssna.

Jo, många tankar har snurrat genom våra huvuden under året, kanske en följd av att sitta och tittar ut över ett öde men vackert hav och upp på en klar gnistrande stjärnhimmel under många timmar 😊
 
Hoppas att du haft en trevlig läsning under året och att vi ses och hörs. 
Kramar
Kristina, Anders och Strumpan. 

Kommentarer:

1 Riitta:

Välkomna hem 😀
1000 tack för att vi har fått följa med er på resan. Så himlans bra skriven blogg o tillsammans med alla bilder har man ju nästan varit med. Så nu ser jag fram emot alla insändare TTEla 😜

Hoppas att anpassningen till vardagen flyter på fint och tack för inspiration. även om inte båtlivet är något för mig, så finns det ju andra drömmar o mål som jag funderar på att ta tag i.

Ha det fint 😊

Svar: Tack för inlägget och hoppas att vi ses snart. Lycka till med drömmarna 😉
Strumpan, Anders och Kristina

2 Anonym:

Vi vill bara tacka för det fina sällskapet under vår gemensamma tjänstledighet. Så glada att våra vägar på havet möttes -framförallt i Karibien. Kan bara hålla med er på alla punkter (reflektionerna) Vi håller kontakten och drömmer vidare. Kramar!
Camilla och Bobby

Svar: Tack själv, det var en underbar tid och så många härliga kvällar som vi hjälpte solen att komma ner. Undrar hur det går nu😀. Ja vi får se till att träffas snart. Kanske lite rompunch😉. Kram Anders och Kristina. Strumpan hälsar, hon tycker det är härligt att kunna springa fritt just nu.
Strumpan, Anders och Kristina

Kommentera här: