Segling mellan öarna söder om Guadeloupe

Nu var det en stund sedan vi uppdaterade bloggen, men vi har ju haft dottern på besök. Nu har hon åkt med taxi till flygplatsen för att flyga hem till den svenska våren, lite mer rosabrun i skinnet än den albylvita nyans hon hade när hon kom😉. Känns redan lite tomt här i båten. Men hur det än är så börjar vi närma oss hemfärden, så det är inte så många månader till vi ses igen.    

 I fredags tuffade vi ut från marinan här i Pointe a Pitreé för att segla till ön Maria Galante som ligger ca 20 distans från Pointe a Pitreé. Ön tillhör Guadeloupe och därigenom Frankrike. Vi seglade till stranden utanför den lilla fiskebyn St-Louis. Byn ligger i en lång bukt på den västra sidan av ön vid en kilometerlång vit fin sandstrand med kokospalmer. När vi närmade oss stranden för att ankra låg det en dykarbåt innanför ett ”bojat” område. Vi la oss utanför detta område och ankrade på ca fem meters djup. Så snart dykbåten kört iväg hoppade vi i vattnet och snorklade i området. I området fanns det en fin botten med levande koraller och mängder av färgglada fiskar. Skoj.
 Senare på eftermiddagen tog vi dingen in för att titta på byn. Det var lugnt och naturligtvis siesta när vi kom in till byn. Vi tog en liten promenad och avslutade med en rompunch eller Punsch Planteur som det heter på de franska öarna.
 På lördag morgon åkte vi på nytt dinge in till byn för att vandra en runda på ön. Det dröjde inte många minuter innan vi fick sällskap av en liten hund. Han sprang före ibland och väntade kvar ibland men hängde med på vår promenad genom byn, ut på landsvägen och in i regnskogen, ibland tog han en liten tur in på någon gård för att hälsa på en gris eller några andra hundar, någon gång hälsade han på en katt som inte var så glad i hundar vilket hon visade genom att skjuta rygg och fräsa. När vi gick förbi ett hus där två lite hemska hundar gick lösa gömde han sig bakom mina ben och gick fot bakom mig så att jag skulle skydda honom för bestarna, hmmm. När vi kom fram till ett fågelskådningshus vid mangroveträsket hade hunden Hugo (uttalas ygo på franska tror vi, vi fick ju döpa honom) redan sprungit in och lagt sig på golvet. Vi bestämde oss för att fika och delade naturligtvis vår matsäck med vovsingen. Efter en stund kom vi fram till en strand och där hittade hunden troligtvis någon annan familj med större ryggsäckar och mer matsäck för där övergav han oss plötsligt efter ett par timmars promenerande.
 
Dragkamp med en seg lian.
Jo då, det funkar att hänga i lianerna...
Vår följeslagare Hugo, efter en ostsmörgås.
Söndagen seglade vi vidare till Terre de Haut där vi själva varit tidigare. Vi tittade på Leguaner, badade och solade och hade en härlig solsemester. På kvällen gick vi ut och åt lite god mat på restaurang. M blir lätt sjösjuk och hon tyckte att det gungade lite väl mycket där vi låg. Det hade börjat blåsa och när vi seglade tillbaks till Pionte a Pitreé på måndagen gungade det en del. Ingen rolig resa tyckte M tills hon fick se några valfenor framför båten.  

Kommentarer:

1 Anonym:

Ni verkar ha haft det underbart! Men nu blir jag nyfiken! Berätta om valfenorna..../Walkabout

Svar: Hejsan, var bara Malin som såg dessa men det var svarta fenor ganska stora. Vi såg valar lite söder om Basse-terre när vi åkte söderut efter Guadeloupes västkust. Härligt.
Strumpan, Anders och Kristina

Kommentera här: