Vem/vad skall man lita på?

Vi ligger fortfarande kvar i Muros. Vinden viner i riggen och det blåser, tidvis kuling så vi ligger kvar till det lugnat sig. Det skall det troligtvis göra imorgon och då drar vi vidare söderut.

I onsdags flyttade vi oss in i hamnen. Fick lite skäll från hamnkapten då vi inte ropade upp på VHFen innan vi la till… Vi har alltid ropat upp tidigare i hamnar men inte fått svar då de flesta inte kan så bra engelska så den här gången brydde vi oss inte om att försöka. Hamnkaptenenn lugnade sig ganska snart och vi fick ligga kvar på platsen även om det egentligen är en plats för större båtar. Hamnen är halvfull så det är väl ett av skälen. Är dock skönt att ligga på en plats för lite större båtar då Y-bommen då går nästan hela vägen bak till aktern på båten vilket gör det enklare och säkrare att ligga på platsen, speciellt när det blåser.  

  Eftersom det skulle blåsa ett par dagar och Muros är omgärdat av höga härliga bergstoppar beslutade vi oss för att passa på att vandra lite. Vi fick en karta på turistbyrån, men kartan saknade uppgift om vilken skala den var gjord i vilket ju innebar att det var svårt att veta hur långt man skulle orka gå. Vi bestämde oss i alla fall för att gå till en historisk sevärdhet (oklart vad) uppe på den närmaste bergstoppen för att få lite referensramar till hur långt det kunde vara.   

 

 
 På vägen upp genom stan träffade vi på en dansk seglarfamilj som frågade om vi också var på väg till grottorna? Nja vi visste ju inte det direkt men vi beslutade oss för att försöka slå våra kloka huvden ihop med den danska familjen för att hitta vägen till Cova de Bruxa.  Trevligt med sällskap😊.

Vägen gick uppåt och när vi kom förbi ett litet hus i den lilla byn Ventin och stod och tittade på kartan och mobiltelefonerna kom en kille ut och frågade om vi gått vilse. Nej, det hade vi väl inte direkt, men vi frågade om han visste vägen. Han hade inte riktigt koll men gick in för att fråga frun, hans svärmor kom ut och förklarade vägen på spanska medan killen översatte. Vi skulle gå vänster vid det gröna huset en bit upp. Vi tackade och fortsatte

När vi kommit upp till det gröna huset kollade vi på nytt på mobiler och kartan och beslöt oss för att lita mer på telefonerna och gå höger…Fortsatte uppåt på lite kringelikrokvägar mellan husen sedan upp på berget och hittade tillslut upp till Cova de Bruxa vilket visade sig vara svaga hällristningar och inte grottor.  

 Vi förstod ju att vi inte gått rätt väg upp på berget och på vägen ner följde vi den ursprungliga leden och kom ner på vägen som gick förbi det gröna huset där vi ju skulle ha svängt vänster😊. Vad lär man sig av detta…1.Man skall lita mer på spanska svärmödrar än telefoner. 2.Det kan vara vandringen till målet som är det trevliga och inte målet i sig.

Även torsdagen blev det en vandring, denna gång till fyren Faro de Louro. En promenad på ca 15 km. Vi stannade i Louro och åt en trerätters middag. Kycklingsallad (en hel tallrik) till förrätt, plattfisk med potatis till varmrätt och därefter en kaka till efterrätt. Vi behövde 15 km promenad för att göra av med all maten.  

 
 På kvällen var vi inbjudna till båten Joyette på sangria och var sedan ut och åt lite tapas tillsammans med dem. Trevligt och gott. Efter en blåsig natt har vi nu en lugn, blåsig dag i hamnen och stan. 

Kommentera här: